tisdag 4 februari 2014

Emilio och Margit

Vi har en katt, hon heter Margit. Margit är en väldigt osocial katt. Patrick skaffade henne innan vi träffades och det tog mer än ett år innan jag fick klappa henne för första gången. Efter ungefär tre år började jag märka att hon gillade mig. Jag har aldrig varit orolig över om Margit skulle kunna skada Emilio, eftersom hon är så rädd av sig. Hon har aldrig varit ute så mycket som hon är nu sen plutten föddes. Minsta pip från honom och hon flyr.

Men nu på sistonde har hon äntligen börjat vänja sig lite. Hon springer oftast mot dörren så fort hon ser lillen, men när vi går dit för att öppna åt henne kan Emilio få klappa henne ibland. Men då håller jag alltid hans hand så att han inte drar henne i pälsen:)Han blir så glad och exalterad då och gör glada tjut så att Margit blir livrädd.

Emilio älskar Margit. När han ser henne börjar han vifta med armarna och säger "hä, hä" (vilket jag tror betyder hej. En gång sa han "hä ka" vilket jag såklart tolkade som Hej katt, hihi). När jag säger kss, kss åt henne säger Emilio thh, thh och pruttar med tungan. Det är ju det närmsta han kan komma:) Han kryper efter henne, hon springer till lagom avstånd och kikar på honom. Gömmer sig typ under bordet där han inte kan komma åt henne. För lite nyfiken är hon allt. Vilket par va? Jag räknar med att de kommer att ha en normal katt-husse relation om si sådär 7-8 år.
Öh-oh. Katt i sikte!

Kuta, kuta!

-Come out come out wherever you are!
Jag hittar dig tids nog Maggan, roar mig med annat så länge.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar