torsdag 6 december 2012

Fly me to the moon

Innan jag blev tillsammans med Patrick hade jag inte rest mycket. Jag hade varit i London, Lanzarote, Danmark och Tyskland. Familjeresor liksom.

Men Patrick, han är en resare han. Han har rest själv i flera månader och har varit i flera värdsdelar. Första året vi var tillsammans åkte vi till Thailand ihop i 2 veckor. Det var så varmt och härligt och underbart, perfekt "första-resa" för mig. Patrick tyckte att det var lite väl turistigt.
Man skulle kunna tro att jag var på tjocken här haha! 10-15kg över min "normalvikt"

Vi pratade mycket om resor det året och började spara ihop pengar för att resa året efter. Så andra året vi var tillsammans reste vi till Kina! Vi var där en hel månad och tog oss från Peking till Hongkong. Vi var typ backpackers, haha:) Det låter olikt mig men så var det! Det var verkligen den bästa resan någonsin. Så annorlunda mot här hemma, och knappt någon som pratade engelska.

Blåsigt på muren

Patrick tvingade mig att alltid ha på mig dessa fula sandaler. Men de var sköna...

De typiska röda lyktorna

Kände mig inte riktigt lika fina som prinsessorna på Disneyland.
Tredje året vi var tilsammans åkte vi med Patrick bror och hans dåvarande tjej till Kenya. Hon kommer därifrån så vi fick uppleva det äkta "sånt man ser på tv" Afrika. Insåg hur bra man har det här hemma. Detta året köpte vi vårt hus.
Jag vet att jag är väligt ego som bara lägger up bilder på mig själv. Men papi är inte hemma,
och jag vill inte lägga upp bilder utan hans godkännande. Ni vet hur killar är;)

Allt det rosa är flamingos!

Ooh, en långhals i bakgrunden!


Fjärde året vi var tillsammans åkte jag på en egen liten tripp med familjen till Island. I 30-årspresent fick Patrick en weekend till Rom av mig.
Den bästa och finaste bilden jag hittade från Island. Nej okej då, men den är kul.

Jag och Peterskyrkan
Detta året, femte för er som kan räkna haha, så blev det ingen resa. Ändå sedan vi flyttade in i huset har vi sagt att vi ska lägga pengar så det (för det finns myyycket att lägga pengarna på när man har hus). Så detta året höll vi oss till planen och åkte bara runt i Sverige.

Jag antar att det inte blir så mycket resande de närmsta åren. Det kommer jag sakna, men det är ju såklart värt det tusen gånger om. Men om några år kanske man kan ta någon tripp. Hur gör/ har ni gjort/ tänker ni om resor och bebisar?

6 kommentarer:

  1. Vi kommer nog bli rätt så beresta med bebisen. Eftersom min sambos föräldrar bor på Cypern blir det nog minst en resa dit per år. Men däremot tänkte vi vänta tills bebben är några månader innan vi flyger första gången.

    Sen hade vi tänkt åka på bröllopsresa till Bali... men det kommer nog bli lite knepigare.. Att flyga över ett dygn med en då drygt ett år gammalt barn kan bli rätt tufft... Men samtidigt kanske man inte har något val. Ja, vi får se helt enkelt =)

    SvaraRadera
  2. Jag tänker nog att om man åker med ett barn som är under året är det bara för föräldrarnas skull och inte för barnets. Sen kan man väl diskutera om det är rätt eller fel. Ett litet barn har i get behov av att resa.

    Lindatunstrom.blogg.se

    SvaraRadera
  3. Nästa år lär det ju bli någon resa inom Sverige åtminstone och då får ju bebis följa med. Eventuellt åker vi till Dublin även nästa höst och även om det krävs mer planering så går det ju att flyga med små barm. Jag tror det går utmärkt att resa med barn i allmänhet bara man anpassar sig efter dom med mer pauser bland annat. Och glada föräldrar ger ju en glad bebis :)

    SvaraRadera
  4. Ojj vad annorlunda du såg ut, jag hade inte känt igen dig! Du blev som en annan person i blont hår :)

    Vi kommer vara i salvador i brasilien i 7 månader mer vår lille bebis :)

    SvaraRadera
  5. Angående att resa med barn under ett år: Jag tänker inte alls att det är för vår skull. Eller att själva resandet eller utlandsupplevelsen i sig är något som barnet är i behov av. I vårt fall så bor barnets farföräldrar inte i Sverige (men däremot endast fyra timmar bort med flyg). Att barnet får en fin kontakt med farföräldrar och vice versa är verkligen viktigt för barnet och hela vår familj. Självklart kan de komma till Sverige och hälsa på också men vi ser absolut inga problem att även åka dit. Första resan kommer nog vara när bebben är runt fem eller sex månader gammal.

    SvaraRadera
  6. Vår son är 2 år och under hans första år var det mycket bilresor (vi har familj på annan ort än där vi bor och då blev ju det många sådana. Vi åkte sedan till Spanien en vecka när Eskil var 8 månader gammal. Han hade då lärt sig krypa och ställa sig upp mot möbler och OJ vad tungt det var att resa i den åldern! Allt skulle in i munnen (stenar på stranden t ex). Vi var helt slut på kvällarna så vi gick o la oss tidigt hela veckan.
    Nästa gång vill jag resa innan mini är i krypålder, så jag hoppas på att vi får till en vecka nästa höst när bebis är ett halvår, borde vara lite enklare då iaf.
    Nu i höstas var vi på Teneriffa (all-inclusive-hotell) precis efter att Eskil fyllt två och det var kanon! Han är en rätt självständig 2-åring, oblyg och orädd och älskade att bada, leka och vi kunde släppa in honom i den inhägnade sandlådan med rutschkana och vi kunde sitta utanför och dricka kaffe - perfekt :-) Så nästa höst vore kanon att komma iväg..

    Så mitt råd är att resa innan bebisen börjar krypa för att man själv ska få det lite lugnt :-)

    SvaraRadera