tisdag 30 april 2013

Vår älskade son är här!

Klockan 02.09 inatt kom vår underbara Emilio till världen! 47 cm lång och vägde 3005 gram.

Jag kommer så klart berätta alla detaljer men nu njuter vi bara av vår prins. Tusen tack för alla fina kommentarer!!







Uppdatering

En liten uppdatering! Vi åkte in till förlossningen och Sandra var öppen 5 cm. Som ni förstår är det alltså "papi" som skriver nu. Vi fick stanna kvar här och vi har tills för en stund sedan varit det enda paret här. Sandra fick bada en stund och vi fick ett rum tilldelat oss. Efter att ha kämpat sig igenom ett antal värkar och lustgasen inte var tillräcklig bedövning har hon nu fått epiduralen. Nu är det lite lugnt för tillfället:) Det är spännande men jag känner mig grymt maktlös när värkarna gick innan. Än så länge har jag inte svimmat men jag gick ut när de skulle sätta ryggmärgsbedövningen..passadepå att dricka lite kaffe eftersom det nog blir en lång natt..

måndag 29 april 2013

Inte än...

Vi har fortfarande inte åkt in, men nu vet jag faktiskt inte hur länge till jag orkar vänta. Värkarna gör mer ont nu, jag måste andas högt och kan inte vara tyst under. Vid varje värk mår jag lite illa och det känns som att jag måste gå på toa. De kommer med ca 5 min mellanrum. Mellan värkarna är det rätt lugnt, försöker andas lugnt. Mellan värkarna känner jag att jag kommer klara mig utan bedövning men under värken vill jag bara ha den där edan.

Det har hållt på sedan 2 inatt, sluta gör ont eller sätt igång på riktigt nu då! Jag är orolig för att de kommer säga att jag bara är öppen typ en cm om vi åker in, hur ska jag då orka med natten?

Värkuppdatering

Värkarna kommer och går. Jag lyckades vila i ungefär 2 timmar innan. Sen kom värkarna mer sällan, ca 8 minuter emellan. Patrick hade ingen ro på jobbet så han åkte hem. Det känns lättare när han är här, jag tror det är för att man har något annat att tänka på.

Värkarna gör inte så himla ont. Det räcker bara att jag är lite koncentrerad så kan jag liksom andas igenom dom. Jag kan gå och prata under tiden. Nu kommer de oftare, ca 4 minuters mellanrum men håller bara i sig ca 45 sekunder.

Vi har varit hos svärmor och ätit lunch och sen i affären och handlat lite energi att ha med till förlossningen, om det nu blir så att vi åker idag. Jag är inte så orolig som jag var inatt, men det är pirrigt!!:)

Time goes by so slowly

Jag försökte vila mellan 4 och 6, men gud vilka långa timmar. Jag låg och blundade, hade värkar men kunde ändå slappna av emellan. När jag trodde det gått en halvtimme hade det bara gått 10 minuter!

Patrick vaknade vid 6 och sa lugnt och försiktigt till honom att det kanske är på gång nu. Han var mycket lugnare än mig och tyckte det var himla spännande. Vi bestämde att han skulle åka till jobbet, som bara ligger 10 minuter härifrån. Det kändes mycket bättre när det blev ljust ute och när Patrick var vaken, inte lika skrämmande. Innan han åkte nu vid 8 klockade jag värkarna igen men nu kommer de bara med ca 6 minuters mellanrum. Så nu tänkte jag passa på att vila så gott det går, blev ju bara 3 timmar inatt. Och jag behöver nog en liten paus, måste hinna fatta vad som händer haha!

Kommer vi vara föräldrar innan dagen är slut eller kommer de här värkarna komma och gå under flera dagar?

Samtal till förlossningen

Jag ringde till förlossningen nu och sa att jag inte visste om något var på gång, att värkarna kommer ungefär varannan minut och håller i en minut. Hon frågade hur långt vi var gångna och hur värkarna kändes. Jag sa att det gör mindre ont när jag rör på mig men att de är hanterbara, för det är de absolut!

Hon föreslog att jag skulle ta 2 Alvedon och försöka vila. Hon sa att antingen kan detta hålla i sig eller kanske det lika gärna försvinner om ett par timmar och inte kommer tillbaka förrän till kvällen. Om värkarna blev starkare så att jag måste koncentrera mig helt på dom och typ flåsa igenom dom skulle jag ringa igen.

Jag har lagt mig på soffan nu (med plastfrotte under haha) och ska se om jag kan vila. Sova kommer absolut inte gå. Patrick stiger upp vid 6 så jag får se vad han säger då och hur det känns, om vi ska skicka iväg honom till jobbet eller inte...

Latensfasen?

Jag vaknade vid 2 av att jag drömde att jag hade ont. Fast jag hade rätt ont när jag vaknade. Kändes precis som gaser i magen. Gick upp och kissade och försökte somna om men det går inte. Trodde länge att det var gaser och försökte gå på toa flera gånger.
Jag tror jag har förvärkar, eller jag blir mer säker ju längre tiden går. Med jämna mellanrum spänner det till nere i magen och håller i sig ungefär en minut. Vissa kommer med bara 2 minuters mellanrum.

Jag kan inte riktigt tro att det är på gång, blir skitnervös när jag tänker på det! Kanske är det förvärkar som kommer sitta i en vecka, kanske är jag i latensfasen?

Jag har gått ner på nedervåningen nu. Vill egentligen väcka Patrick fast är det inte något på gång så vill jag inte väcka honom i onödan. Och är det nåt på gång så vill jag att han ska vara så utvilad som möjligt!

Jag ska nog ligga och klocka lite sen ringa in till förlossningen och se vad de säger. De måste ju vara vana vid sånt här? Haha alltså att man ringer och inte riktigt vet om det är på gång. Jo, jag gör så. Andas nu, ta det lugnt...

söndag 28 april 2013

Blue suede shoes

Idag har jag haft en heldag i Kalmar med fina tjejkompisar. I början av graviditeten hade jag aldrig trott att jag skulle orka boka in en shoppingdag i v 40 men det var inga konstigheter. Jag har liksom glömt hur det känns att inte ha ont i fossingarna efter en dag? På tal om fossingar så inhandlade jag 2 par nya skor idag. De passade exakt, på gränsen till för små så de kommer nog vara perfekta sen;)

Bebis vaggades nog till sömn när vi gick i affärerna men när vi satt stilla i bilen på väg hem och sjöng med gamla goa låtar då ville han vara med. Det var riktig dans där inne i magen!

Tänk att nästa gång jag träffar dessa tjejer kanske jag hunnit bli mamma. Jag är kanske redan mamma i och för sig, men mamma på riktigt, en mamma med en bebis man kan se:)

Andra trimestern

Vi fortsätter med sammanfattningen av graviditeten. Så här skrev jag om andra trimestern:

Andra trimestern. Här brukar de flesta börja må bättre, och för mig flöt välmåendet på. Små åkommer har jag väl haft: halsbränna någon enstaka gång, trött i ryggen efter en lång dag, men absolut inget att gnälla på. Och nu har jag vant mig vid att må så här bra, så nu förväntar jag mig att må prima ballerina hela graviditeten ut;) Jag känner mig verkligen lyckligt lottat, för jag har kunnat njuta så mycket av att vara gravid.

I början av andra trimestern var det dags för ultraljudet. Jag var jättenervös innan men det var en så häftig känsla att se att det levde en liten krabat där inne! Graviditeten blev ännu mer verklig och jag kunde pusta ut lite. På ul så sprattlade bebis en massa och bara några dagar efter ultraljudet började jag känns lite kittel i magen. Vi fick reda på att det var en liten pojk där inne:)

Men något som nästan slog ultraljudet var faktiskt när jag kände de första riktiga sparkarna. Och jag glömmer aldrig första gångerna papi fick se och känna dem! Det är så underbart att känna och kunna kommunicera med lillen där inne.


V 18
I början av andra trimestern fick jag lägga träningen på hyllan ett tag. Inte pga dålig motivation eller att jag mådde dåligt, men jag hann helt enkelt inte. Jobbade 85% och pluggade 100%. Det i kombination med kost och graviditet har gjort att jag snart gått upp 12 kg. Men det gör mig inte så mycket. Det viktigaste är att vi båda mår bra. Och nu när skolan är slut har jag kommit igång med träningen igen.

Jag köpte mina första mammakläder runt v 18. De är så bekväma och gjorde så att magen fick finare form. Jag använder mina leggings i stort sett varje dag. Bara de senaste veckorna tycker jag att magen fått en växtspurt. Nu börjar det äntligen likna en riktig gravidmage, och folk som inte vet om det har börjat fråga om vi ska ha barn. Det är så det ska va!




I <3 mudd


V 26







V 28
Vi har köpt på oss i stort sett allt vi behöver nu under andra trimestern: barnvagn, spjälsäng, skötbord, badbalja, babyskydd, kläder osv.. Vi har inrett barnrummet och både vi och hemmet väntar på bebis. Det enda som är kvar är förbrukningsvaror, som blöjor och apoteksprylar.
Barnrummet

Byrå med nytvättade kläder
Emmaljunga city cross

V 40

Det är den här veckan många gravida tror är den sista graviditetsveckan. Jag hoppas, men tror tyvärr ej. Det är vanligt att gå över tiden med upp till 2 veckor den första graviditeten. Men åh vad jag längtar efter att få träffa min bebis nu!!!

Skillnaden denna veckan från tidigare veckor är nätterna. Nu måste jag upp och kissa varje natt. Och jag sover inte lika bra längre. Jag vet faktiskt inte varför, för jag sover och har inga konstiga drömmar eller nåt men jag är ändå inte riktigt utvilad när jag vaknar.

Sen är det ju det här med svullnaden, jag är rätt svullen nu. Tror jag i alla fall! Det kanske bara är att jag är trött på att bara tjock nu och känner mig svullen för det. Men nu är det ju alltså inte långt kvar:)



lördag 27 april 2013

Första trimestern

Nu är det ju bara en vecka kvar tills bebis beräkna komma. Så jag tänkte att jag skulle sammanfatta lite olika delar av graviditeten. När jag gick in i tredje trimestern skrev jag en sammanfattning av den första och andra (tur det för man glömmer så snabbt). Så här kommer den lilla sammanfattningen jag skrev av de första graviditetsveckorna:

Första trimestern. Plusset gjorde oss så glada och vi hade svårt att tro att det var sant- var det verkligen vår tur nu? Vi köpte och läste en massa böcker om graviditeten, och jag var helt inställd på att få alla möjliga jobbiga åkommor. Men jag lovade mig själv att inte gnälla nu när jag äntligen fått en bebis i magen.

Böcker i mängder
Jag väntade på illamåendet, nästan längtade efter det, bara för att få bekräftelse på att det var på riktigt. Men inget illamående kom. Jag kände efter om jag var extra trött, men det var jag inte. Jag förväntade mig att få humörsvängningar, men allt var som vanligt. Jag blev nästan lite ledsen över att inte känna av graviditeten något. Det jag märkte det på var att jag var mer hungrig än vanligt, och att jag inte hade någon mens. Under ett par veckor ömmade brösten på mig. Var jag verkligen gravid? Tänk om jag bara är skengravid eller har fått missfall utan att märka det?


Är det någon där? (V 9)
Jag tog mycket bilder och trodde att min mage växte mycket. Nu i efterhand inser jag att den inte alls var stor, haha! Jag trodde att folk när som helst skulle upptäcka bebismagen.

V 5
V 11
V 12- nu syns det väl??hihi

Det var jobbigt att inte berätta om graviditeten för någon. Jag ville ju att alla skulle få veta det och dela vår lycka! Vi berättade först på svärmor på hennes födelsedag. Hon blev så glad och bara grät, det gjorde jag också:)
Grattis kort till farmor

Sedan berättade vi för min närmsta familj, som blev chockade.




Mamma fick denna tröjan i present



V 12 var vi fullbokade med middagar när vi berättade om bebisen. Vi försökte hitta på roliga sätt att berätta det på. Det var så skönt att våra närmsta vänner och familj visste om det! Det kändes mer på riktigt:)
Denna bilden fick symbolisera att jag hade en bulle i ugnen. Min kompis fattade dock inte först, utan trodde att jag lagt en
bajskorv i deras ugn....

Release me

Idag var jag uppe tidigt. Fixade iordning mig, vilket gick så där. Jag känner mig mer och mer svullen för varje dag som går. Idag kändes det precis som att det satt sig i ansiktet, typ över ögonen. Ögonlocken kändes helt slappa och det fick inte ens att sminka bort haha! Så har sett rätt trött ut idag...

Här i Blekinge så är det livat när korna släpps ut på bete för första gången sedan i höstas, då samlas tusentals människor och tittar på kossornas glada skutt. Även jag, och idag var det dags. Så det har blivit några timmars vandring på kosläppet och även öppet hus på papis skola. Och det är ju lite ansträngande att gå och le hela tiden. Det måste man göra när man är gravid, det vet ni väl? Jag är nämligen så att ser jag en gravid person så antar jag att hon tänker på att hon är gravid varje sekund. Ser hon då sur ut så undrar jag varför hon inte är glad över att hon är gravid. Likadant om jag ser en person som varit med om något tråkigt, t.ex blivit av med jobbet. Går den personen på stan och skrattar tänker jag: jaha, han brydde sig visst inte om det där jobbet. Jättedumt, jag vet! Men jag måste i alla fall le hela tiden när jag är bland folk så att de förstår att det är ett efterlängtat barn!

Det känns som kväll nu, fossingarna värker, jag har träningsvärk i smilgroparna, och är även lite frusen (måste ju ha tunna kläder så att magen syns hihi). Vill nog bara sitta i soffan resten av dagen...!
Blus från Cubus ocn mina nya favoritbyxor: träningsbrallorna!
Det är hål i alla mina mammaleggings och jag vägrar köpa nya så här nära bf.

fredag 26 april 2013

Panpizza

I början av graviditeten hade jag en period där jag bakade rätt mycket. Och när vi har middagsbjudningar så visar jag er ibland lite bilder på vad vi tillagat för gott. Men jag har aldrig skrivit ut något recept här på bloggen. Det beror helt enkelt på att recept kanske inte riktigt hör hemma på en gravidblogg. Men, jag måste ändå kunna knyta dessa goa panpizzor till graviditeten...Hitt på nåt...Okej så här då: de sista veckorna av graviditeten ska man ladda med kolhydrater inför förlossningen, så då har jag ett recept just för er!

Vi äter dessa hemmagjorda panpizzor med jämna mellanrum och de är så smarriga! Smakar precis som sådana pizzaslices man köper på marknader och så. Tar en stund att göra eftersom de ska jäsa länge men prova, bara en gång!

En pizza räcker till 2 personer, man blir riktigt mätt av dom.

Recept på en pizza:

25g jäst
2,5 dl ljummet vatten
1 msk olivolja
1/2 tsk salt
1 tsk strösocker
1 msk bakpulver
6-7 dl vetemjöl special (det blir lite hårdare fastare med specialen)
Olivolja att smörja plåten med
Valfri pizzatopping

Rör ut jästen i det ljumna vattnet. Tillsätt olja, salt och socker. Blanda ned mjöl blandat med bakpulver till en slät deg. Jäs i 45 min. Kavla ut degen till en pizzabotten och lägg den på en plåt. Jäs ytterligare 30 min.

Lägg på din topping, t.ex passerade tomater, svampinjoner, bacon, salami (ok att äta när den varit i ugnen), ost eller vad du vill! Ha i mitten av ugnen 225 grader i 15 min. Servera med egen kebabsås och lite sallad!
Om du gör fler än en pizza så går det jättebra att ha båda plåtarna inne samtidigt i ugnen, bara byt plats på dem efter halva tiden.

Ha en fin fredagskväll!

Dagens...

Outfit: Träningsbrallor och ett gammalt linne
Form: Boll
Blick: Trött och matt
Känsla: Glad men slö
Mage: Stor, spetsig och lite hängig
Bebis: Vild!

Nu kan du få mig så lätt

En sak som jag tänkt på några gånger nu i slutet av graviditeten, det är att det hade varit kul att lura folk. Nu har man ju verkligen tillfälle! Tänk att låtsas att vattnet går framför skolklassen eller i affären, haha och se allas miner och reaktioner...Fast när man berättat att man bara skojade hade de nog spärrat in en för att man varit kockobeng. Men man kanske kan skylla på hormoner eller nåt?

Eller kan man ju luras med magen. De flesta tittar ju på den när man går förbi. Man kanske hade kunnat tejpa fast något spetsigt som sticker ut ur naveln så det ser ut som att den ploppat ordentligt. Eller typ haft en låtsasfot som ser ut att tryckas ut. Med lite fantasi går det nog!

Eller bara ringa papi eller kanske mormor och säga att det är dags nu för att se om de får panik eller håller sig lugna. Men nej, så elak hade jag inte kunnat vara. Men tanken är lockande, hihi;)

Money for nothing

Jag trodde att jag skulle vara jätte rastlös nu under mammaledigheten, i väntan på bebis. Men det känns så lugnt och bra faktiskt. Dagarna går ju, det är faktiskt lite som semester. Från att bruka planera in saker varje ledig timme har jag blivit rätt duktig på att göra ingenting. Har ju varit ledig i 2 veckor nu och dagarna har sett ut lite såhär: stigit upp halv 9-9, ätit frukost framför något program på datorn, gått en promenad, dagens aktivitet (typ åka och handla, städa, måla naglarna, träffa en vän), sitta vid datorn, fixat middag och sen har papi kommit hem. Gått osminkad hemma några dagar och varit och socialiserat andra dagar.

Det är skönt att vara hemma utan prestationsångest. Annars när man är hemma och är ledig känns det som att man förväntas göra massa saker. Typ under semestern, då vill jag gärna hinna med så mycket som möjligt för att veta att jag njutit. Nu är jag bara hemma, ska egentligen vila upp mig. Men detta är nog mitt sätt att vila upp mig. Inte ligga ner och vila bokstavligt talat utan att kunna ta dagen som den kommer utan att få ångest. Min kalender brukar vara fullklottrad med saker att göra, nu står det bara några saker per vecka. Och det känns helt ok!

Vi får väl se om jag säger samma sak när jag gått över tiden;)

Måla naglarna i solskenet-perfekt slappasyssla!

torsdag 25 april 2013

Ensiffrigt

Ja, nu är det baske mig inte många dagar kvar tills bebis beräknas komma till oss. Enligt de första beräkningarna där vi utgick från min senaste mens (oouuh det var längesedan nu, skönt. Fast ska ju ha avslag några veckor som straff) så var bebis beräknad till den 1/5. Men efter ultraljudet så var det den 4/5 som gällde. Ja, vi får väl se när det blir. Senast det 18/5 i alla fall, och det är ju inte långt kvar tills dess heller!

Jag tror att bebis kommer runt den 11 maj...:)

Cash buddy

Idag fick jag min första utbetalning från försäkringskassan. Jag trodde inte jag skulle få det förrän 25/5 eftersom jag gick på mammaledighet den 15/4. Men jag fick betalt för förra veckan, alltså 5 dagar. Och det är ju kanon eftersom jag bara får lön för halva månaden.

Jag har allmänt mitt kontonummer men de har nog inte hunnit registrera det än. Så det får bli att hämta ut pengarna istället:)
Jag vet att set finns många som har problem med försäkringskassan men än så länge har min kontakt med dem fungerat bra, över förväntan!

Waiting for a star to fall

En av mina vänner bor i Kalmar, som ligger ungefär 1.5-2 timmar här ifrån. På söndag ska jag och några andra tjejer åka upp och hälsa på henne och ta en shoppingtur. Då är jag i v 39+1. Papi är inte jätteglad över det..Han säger att "tänk om det händer något när du är du uppe, ska du verkligen åka så nära BF?". Men jag tänker lite såhär: är det så att jag känner något annorlunda i kroppen i helgen, typ värkar, så åker jag givetvis inte. Och är det så att jag skulle börja få värkar/vattnet skulle gå när jag är i Kalmar så är jag en timme från förlossningen istället för en halvtimme som det är när jag är hemma. Och så snabbt går ju tyvärr inte förlossningar;)

Jag kan ju inte bara sitta hemma och vänta, man får ju passa på att göra saker medan det finns tid och ork. Efter BF däremot, då vet jag inte om jag skulle åkt iväg...Men det är nog för att man är lite smått galen i skallen de dagarna haha:)

Bubbly

I vår källare har vi ett badrum med jacuzzi och bastu. Tillsammans med diverse bad- och skönhetsprodukter kallar jag de för vårt lilla spa:) Det tar en rätt bra stund att fylla upp jacuzzin, spolar man vattnet för snabbt tar varmvattnet slut. Det märkte vi första gången vi skulle använda den och fick bada i kallt vatten haha. Så vi använder den inte så mycket som vi kanske borde.

Men igårkväll ville jag ha en riktigt avslappnande kväll och papi också, så vi unnade oss en liten spakväll. Jag tänkte lite på ett uttryck jag hörde häromdagen:

Bränn de fina ljusen, använd dina finaste lakan, bär dina finaste underkläder. Spara dem inte till ett speciellt tillfälle. Idag är speciell.

Väldigt klokt! Så jag gick all in med alla krämer, salter, skum, masker vi hade. Rakade benen, filade fötterna, smörjde in mig med allt jag kom över. Åh så skönt och vad jag kände mig avslappnad efteråt. Som spagetti i hela kroppen!

Det finns lite olika rekommendationer när det gäller att bada bubbelbad under graviditeten. De flesta rekommenderar det inte de första 12 veckorna av graviditeten. Allmänna bubbelbad är inte att rekommendera eftersom det finns så mycket bakterier där. Att bada bubbelbad hemma är ingen fara. Det kan låta mycket för bebisen och kan även göra så att man får sammandragningar så att förlossningen "i värsta fall" sätter igång. Vi bubblade en liten stund igår, och när jag steg ur badet hade jag faktiskt lite sammandragningar. Men det hade faktiskt inte gjort något om förlossningen hade satt igång;)

Basta hoppade vi över. Det är ingen fara om man inte sitter för länge, så att det inte blir jättevarmt inne hos bebis. Men vi nöjde oss med badet.




onsdag 24 april 2013

You hairy sick prick!

Jag har tänkt på 2 saker som har ändrats på mig under graviditeten:

1. Immunförsvar
Sedan jag blev gravid måste jag ha fått bättre immunförsvar! Jag brukar i och för sig aldrig vara sjuk så har väl bra immunförsvar naturligt. Men en gång om året brukar jag få magsjuka, feber eller något annat otäckt. Jag började ju jobba på en skola i början av graviditeten. Jag har varit helt säker på att jag ska åka på något, eftersom jag och eleverna skakar hand varje dag och sjukdomarna där går runt hela tiden. Det är alltid någon sjuk och i 3 omgångar under de här månaderna har halva klassen varit borta i maginfluensa. Men jag har klarat mig, har varit förkyld en gång i vintras men annars ingenting. Tack älskade bebis för det!

Googlade lite på detta men det kan visst vara på vilket håll som helst, gravida upplever både bättre och sämre immunförsvar.

2. Hår
Precis när jag blev gravid så färgade jag håret brunt. Efter några månader saknade jag det gamla blonda jag och började färga tillbaka det igen. Det tog ett gäng färgningar och jag var lite orange en period. Men nu är det ganska lagom ljust. Jag vet att utväxten ser mörkare ut när man är blond men jag är ganska säker på att mitt hår har blivit mörkare nu framåt slutet. Jag var tvungen att även googla detta (såklart) och läste på ett par ställen att håret kan få mörkare pigmentering när man är gravid.

En annan sak jag märkt med mitt hår sedan jag blev gravid är att jag inte behöver tvätta det lika ofta. Innan var jag tvungen att tvätta håret varannan dag och luggen helst varje dag. Nu räcker det med att tvätta håret 2 gånger i veckan, jätteskönt!

Sen känns det som att min mage har blivit hårigare på sistonde... Förmodligen har jag aldrig uppmärksammat magen innan graviditeten, men den är ju faktiskt täckt av blonda fjun:)

Mörkbrun (v 15)


Brun med ljusa slingor (v 25)
Orange (v 30)

Blond med mörk utväxt (v 38)

Det går en vind över vindens ängar

Nu kommer jag precis från pannkaksfika och barnmys med en kompis och hennes son. Hon bor i samma lilla by som mig men jag orkade inte riktigt gå dit (tar kanske 25 minuter i min takt). Men det känns ju onödigt att köra en sådan liten bit. Så jag tog faktiskt cykeln! Jag har inte cyklat sedan i somras och tänkte att jag kanske inte skulle kunna hålla balansen nu eller att det skulle kännas som att jag satt på bebisens huvud haha. Men det gick jättebra och var riktigt härligt i solen och nedförsbackarna:) Det var luft i båda däcken men när jag cyklade var det precis som att det vore punka i bakdäcket. Undrar vad det kan bero på...?

Det var nog sista gången på länge jag cyklade. Jag tror nämligen inte att jag kommer våga cykla med en barnstol där bak, känns för farligt OM man skulle ramla!

Baby boom

Så här kan graviditeten upplevas från ett pappaperspektiv. Jag är glad att det inte är papi här hemma som skrivit denna texten, haha:) Jag har fetmarkerat det som kaaanske kan stämma in på mig...Känner ni igen er i texten?

När alla vänners fruar,
ligger och ruvar,
får du inte någon frid.
Förens du gjort din plikt,
sett till att hustrun kvickt,
förvandlats till gravid.
Då blir hon plötsligt unik,
får en mogen mimik,
för minsta småsak slår det helt bakut.
Allt blir så märkligt och stort,
då hon tror sig gjort,
nåt som ingen gjort förut.

Hon blir arrogant och får ett överlägset lugn,
för det är faktiskt så att det jäser uti hennes ugn.

Då börjar frugan svanka,
gå som en anka,
rultande hon tar sig fram.
Går runt i mamma svid,
och verkar höggravid,
fastän hon bara ökat ett par gram.
Varje gång du vill smekas,
så börjar hon kräkas,
svettas, falla ut i gråt.
Om då med gullig röst,

du söker ge din tröst,
är du bara grov och kåt.


Mellan varje tår det käkas kola, kex och flarn,
att hon sen blitt fet beror ej blott på att hon väntar barn.
Oh, oh, Baby boom boom pesten härjar,
alla ska ha elaka dvärgar.
Baby boom boom frugan tjatar,
bönar, bråkar, tigger, gnatar,
om och om igen,
åh, snälla älskling bara en.
Och redan samma dag som den första kom,
så börjar tanten be om mera rom.

Du tvingas byta blöjor,
nerspydda tröjor,
köra barnvagn genom stan,
medan frun går breve,

visar stolt sin trofé,som mot din vilja döpts till Jan.
På varje middag och fest,
hon skryter högst och mest,
om lilla Jannes fina motorik.
Och på var allmän lokal,
hon driver mjölkcentral,
och vädrar gossens korvfabrik.

Sen bär det ut i bil med dig som bud-kis och chaufför.
Du har familjen bak och sitter skamset ensam fram och kör.


Oh, oh, Baby boom boom pesten härjar,
alla ska ha elaka dvärgar.
Baby boom boom frugan klagar,
alla andra går med magar,
och Jan har nu blitt stor,
och vill så gärna ha en bror.
Och redan samma dag som vi fick Tom
börja tanten be om mera rom.

Baby's black balloon

Jag känner mig så otroligt svullen nu. I söndags när vi gjorde den lilla filmsnutten där jag drog vinnaren i babynesttävlingen och jag såg filmen- då fick jag en chock. Kände mig så himla stor, det var som en käftsmäll! Värst är låren, armarna, brösten, ansiktet. Ja allting utom magen haha!

Nej, hur mysigt det än är med graviditeten så längtar jag tills jag kan komma igång med träningen igen. Fast kanske inte alls kommer vara sugen sen när bebis är här, men jag hoppas det:) Igår planerade jag lite inför mammaträningen, gillar att planera och föreställa mig. Då blir det lättare att genomföra.

En sak jag ser fram emot är barnvagnspromenaderna. Vi har två bra rundor som jag brukar gå, en som tar en halvtimme och en som tar knappt en timme. Jag måste hitta lite fler rundor! Jag försöker gå ut och gå varje dag nu. I måndags var jag nog bara för lat och igår regnade det. Men imorse tog jag entimmesrundan innan frukost. Soligt och härligt. Jag testade att gå och böja fingrarna typ hela tiden när jag gick, och det fungerade rätt bra mot svullnaden. Fast den kanske satte sig någon annanstans istället, haha. Men är det någon gång i livet man ska vara riktigt svullen så är det väl 1.5 vecka innan förlossningen va? ;)

tisdag 23 april 2013

Tell me baby, what's your story

Idag har jag träffat en kompis och hennes goa 1.5 årige son. Emilio fick en jättefin present av dem! Det blev såklart lite barnprat och jag passade på att fråga om hennes förlossning, trots att jag redan hört den innan. Jag gillar att läsa och höra om andras förlossningar. Kanske ska ta och googla lite berättelser sen..Risken är kanske att man bara kommer över skräckexempel:/ Jag uppskattar de som bloggar och lägger ut förlossningsberättelserna.

Jag tänkte att jag skulle ha med mig block och penna på förlossningen och skriva ner (själv eller be Patrick) vad som händer och när. Har förstått att förlossningen ibland kan jämföras med en fylla där man inte riktigt kommer ihåg alla detaljer eller har koll på tiden. För min egen skull vill jag nog i efterhand veta vad jag var med om, haha:) Jag vet att man får journalen från förlossningen men att det kan ta några veckor, så det kan nog vara skönt att skriva själv också!
Sicka söta virkade Converse!
Jag undrar om vi kommer använda de någon gång eller om de bara blir prydnad?:)

BM besök

Idag har jag och bebis hälsat på barnmorskan. Bebis hade fina hjärtljud som låg runt 140. Hon kände på hur bebis låg med kroppen (han är fixerad) och det som jag brukar tro är rumpan som putar ut ibland är visst ryggen. Han är längre än jag tror, rumpan var ända uppe vid mina revben!

Sedan jag var där för 2 veckor sedan hade jag ökat 1cm i SF mått som nu ligger på 34, och 1 kg vilket innebär att jag gått upp 20 kg precis.

Vi bokade in ett nytt besök om 2 veckor, då är jag i v 40+2. Jag är helt säker på att vi kommer ses då men hon var inte lika säker...Vi får väl se vem som har rätt. Hon hoppas jag;)

Dagens mama

Idag ska jag till barnmorskan, fika med en vän och hennes lilla son och gå på gransamverkansmöte. Lite gott och blandat alltså!

En av de få klänningar jag hittade på Ullared sist+mammastrumpbyxor



måndag 22 april 2013

Nicknames

Här hemma kallar vi inte varandra för Sandra och Patrick. Patrick heter hjärtat eller älskling och jag heter oftast skatt. Skulle Patrick säga Sandra till mig skulle jag bli lite orolig att jag gjort något dumt;)

När vi pratar med eller om personen i magen så säger vi bebis. Ibland Emilio. Men jag undrar vad vi kommer att kalla honom för när han kommer ut? Vi kan ju inte alltid säga bebis till honom, för smeknamn kan vara svårt att bli av med. Egentligen är det nog bäst att säga Emilio så han lär sig att han heter det men han kommer nog få måånga namn.. Vissa namn kommer kanske beroende på personligheten men jag kan redan nu föreställa mig att dessa namn kommer dyka upp då och då:
mammas hjärtegull, min lilla sötlök, din lilla busunge, lilla älsklingen.

Ja ni hör. Det kommer kanske inte bli en tuff liten kille, men det kommer bli en älskad en hihi;)

Vad kallar ni era bebisar innanför och utanför magen för?

'Cause I'm driving one of your cars

Vi har bestämt oss för att ha vårt babyskydd (bilbarnstol) i baksätet, eftersom vi har airbag i framsätet på vår bil. Jag har läst och hört att det är säkrast att ha babyskyddet i mittsätet där bak, då är bebisen bäst skyddad från krockar från olika håll.

Men man vill ju gärna ha uppsikt över bebisen om man kör själv i bilen, visst? Jo, men då köper man en spegel vettni:) Jag satte fast vår idag och tror att det kommer fungera jättebra. En sak som en av er snälla läsare berättade var att man alltid ska ha handtaget till babyskyddet uppfällt i bilen, det ska alltså inte vara nedfällt framåt eller så.

Det enda som saknas nu, förutom bebisen såklart, är nog någon liten figur att hänga i handtaget på babyskyddet.

Idag tänker jag förresten utnyttja graviditeten lite. Jag har en plan som jag hoppas fungerar. Vi besiktigade vår bil för ett par veckor sedan och den gick såklart inte igenom utan har varit iväg på lagning. Idag var jag och ombesiktigade den, och såg till att ha tajt tröja (så att magen verkligen syns alltså). Lyckades även få in väntan på bebisen i bilsamtalet. I eftermiddag ska vi nämligen besiktiga vår andra bil, som säkerligen inte heller kommer gå igenom. Men då tänker jag att kommer den där stackars gravida tjejen med en till bil så vill de ju inte att vi ska lägga ner en massa pengar på bilar, inte nu när vi väntar på bebis. Så de kommer bara säga det absolut nödvändigaste till mig i eftermiddag, och strunta i småsaker. Tror ni inte det kan fungera?;)

A walk to remember

När jag blev gravid blev jag så otroligt glad. Jag hade sett fram emot det så länge och var så förväntansfull. Jag ville föreviga minnet av hela graviditeten och tänkte först köpa någon fin anteckningsbok som jag kunde ha som "dagbok" och sätta in bilder i. Men så kom jag över någon gravidblogg som var jättekul för mig att läsa. Så jag tänkte att "varför skaffar jag inte en gravidblogg istället?". Sagt och gjort, Bebisdags blev till.

I denna bloggen skriver jag ner mina funderingar kring graviditeten, hur jag mår och lägger ut bilder. Jag försöker hålla den till bara graviditetsgrejer, även om andra saker också kan slinka ner. Idag fyllde jag i en av mina gravidböcker, där man skriver varje vecka. Jag har inte skrivit på några veckor nu eftersom jag ville ha lite at göra nu under mammaledigheten. Till min hjälp hade jag bloggen, jag gick igenom inläggen från några veckor tillbaka. Och jag är SÅ glad att jag började blogga! Det är så himla kul att kolla bilder, och se när det var de olika grejerna hände. Man glömmer ju så snabbt och är mest inne i hur man känner sig för tillfället. I min bildmapp på datorn har jag nästan 600 bilder som är tagna från graviditetslivet.

Själva syftet med bloggen var just detta. Att kunna gå tillbaka och minnas graviditeten. När det blir dags för ett syskon om några år kommer jag säkerligen jämföra graviditeterna, och då är denna bloggen till hjälp. Och tids nog kanske även lille Emilio kan gå in och läsa vad mamma skrev när han låg och grodde i magen:) Att jag har fått läsare som jag kan dela med mig till och som kan dela med sig till mig är bara ett plus, ett stort ett:)

Så mitt tips till er gravida som inte bloggar- gör det! Inte för någon annans skull, inte för att få massa läsare, utan för er egen skull. Om ni inte vill att andra ska läsa den så tror jag man kan fixa lösenord och sådant för läsarna. Hur ni än gör, dokumentera graviditeten på något sätt!:)
Det var denna bok jag fyllde i idag. Och visst, böckerna fungerar att skriva i
men man får ju inte plats med ALLT på de få raderna.