Joller?

Vad räknas som joller egentligen? Emilio har ju gjort ljud länge, de låter typ så här:

-ööööh, åååh, uff, uff

Ljudet kommer långt ner i halsen, Nästan som från en skräckfilm alltså. 

Men ibland får han till lite andra ljud. Idag när jag och Patrick lekte med honom gjorde han massa ljud medvetet som var helt nya och så söta! De lät så här:

- oh, ah, äh, aow!

Han tog i innan varje som små utrop! Räknas det till joller tror ni? 

Jag härmar alltid honom när han gör ljud, så att han vet att jag förstår honom;)  de ungerska släktingarna, som varken kan svenska eller bebisspråket, tittar ibland lite konstigt åt mig när jag gör ljuden, hihi. 

Skötbordet

Skötbordet är absolut ett av våra bästa köp! Det är så skönt att vi får plats med det i badrummet med så att man han nära till vatten. Vi använder våtservetter att torka honom med men vi har ju vatten till att tvätta av honom på morgonen i ansikte och på händerna, och att tvätta våra händer med efter att vi bytt. Vi märkte snabbt att våra 3 skötbordesunderlägg och tvättlappar som vi lägger under rumpan inte räcker långt. Nästan varje gång vi tar av Emilio blöjan passar han på att kissa:) 

Emilio älskar verkligen att ligga på skötbordet! Att ligga utan blöja och titta och lyssna på sin Pingumobil är det bästa han vet.  Han småpratar med den och boxar mot den. 

När det gäller blöjor så har vi testat pampers, libero och änglamarks blöjor. Änglamarks tyckte jag var helt och hållet kassa. De var hårda, satt dåligt och läckte nästan varje gång. Libero fungerar väl men allra bäst för vår lille pojk är absolut pampers. De har även en smidig wetness indikator. Det som är lite synd är att libero har roligare saker i sin poängshop än pampers. Men man kan ju inte gå på det, det viktigaste är ju att det håller tätt! Emilios lille rump har nu vuxit upp till stl 2!

Utvärdering bilbarnstolen

Eftersom vi har airbag i framsätet på vår kombi så valde vi att ha babyskyddet där bak. Det sitter i mitten eftersom det är säkrat ifall man skulle krocka. Vi har köpt en spegel som sitter på baksätet så att man kan se bebisen när man kör. 

Innan Emilio kom tänkte vi att man säkert nästan aldrig åker bil själv ändå så det spelar ingen roll om skyddet är där bak. Men jag kör ju iväg själv med Emilio flera gånger i veckan! Oftast sover han gott men ibland vaknar han till och kan vara ledsen. Då hade set varit skönt att ha honom där fram så att han fick se en och man kunde stoppa in nappen. 

Spegeln är smidig men egentligen ite överflödig. Man hör ju om han är vaken eller sover, det är ju inte så mycket man behöver se. Men ändå skönt att kunna titta till honom:)

Eftersom vi är lata och snåla kommer vi ha kvar babyskyddet i baksätet, men egentligen hade jag velat ha det där fram!

Växa

När Emilio föddes var stl 50 liite för stort men funkade. Nu har jag fått lägga undan ALLA bodies i stl 50. Vissa byxor kan han ha, om de inte är för smala i midjan;) Men det känns så sorligt att han inte kommer kunna ha de kläderna igen. Måste ha fler barn så att vi kan använda dom haha! Å andra sidan är det kul att börja använda de kläder han fått i present, eftersom de flesta var från stl 56. Det känns däremot inte som att han kommer ha 56 jättelänge, tycker inte 62 känns så himla stort. Det är väl bara en tidsfråga tills han får börja ha barnkläder istället för bebiskläder, så snabbt som han växer.

Sidospår: på tal om det. Vi har ju vägt honom varje vacka fram tills han var 7v. Då sa barnmorskan att man bara gör det ibland och bokade in en tid 3-4 veckor senare, men att det bara var att ringa om vi ville komma tidigare. Och nu känns det alldeles för länge att vänta, jag är ju så nyfiken och vill veta! Jag bokade en extra tid imorgon hos en annan bm eftersom min är på semester. Men det kändes som att hon tyckte det var onödigt och egentligen inte ville att vi skulle komma. Så jag fick dra till med att jag var orolig att han inte går upp nu när vi slutat med amningsnappen. Fast det är jag inte, tvärtom. Kan inte bara en mamma få väga sitt barn utan speciell anledning, han är ju ändå min lilla plutt och jag vill veta allt om honom?

Vanligt spår: Men vad gör man med deras gamla kläder egentligen. Nu kan jag inte tänka mig att göra mig av med dem. Samtidigt tror jag inte att jag kommer ta upp dom bara för att titta på. De får helt enkelt ligga i en påse som minnen. Jag kommer nog samla på mig massa sånt och aldrig göra mig av med det. Källaren kommer välla över med kläder och saker till sist.

Jag kommer alltså bli precis som min mamma.

Plastic is fantastic

Oj jag har gått bananza på det här turkosa temat till namngivningen. Hittar ju turkos plast överallt och bara måste ha. More is more. Men himla smidigt med plast så att man bara kan slänga sen. 

Längtar tills jag får duka!!

Nu är det bara lite småsaker kvar. Som att köpa partytält. Och fixa bord. Och stolar. Det viktigaste verkar det som...?

Dagen hittills

Idag steg vi upp vid 7 tiden. Pappa och bebis lekte lite så mamma fick vila lite till. Jag har hunnit med morgonträning, vi har handlat lite prylar till namngivningen. Även besökt en buss som kör runt i södra Sverige och säljer kinesisk mat (?)! 

Bebis har bytt blöja 3 gånger, kläder 1 gång (i samma veva som en av blöjorna om  jag säger så) och blivit nedsprutad med mjölk i hela ansiktet. Kom 2 strålar och jag kunde bara sikta in i hans mun med en haha. Han såg lite chockad ut...

Bebis har varit en sömntuta idag. Ätit och sovit, precis som förr (förr=6 veckor sedan). 

Får väl se vad resten av dagen har att erbjuda:)

Jag ger dig allt, du ger mig mer

Vi köpte en systemkamera för ett par veckor. Det är så kul att ta bilder med den och de blir mycket bättre än med mobilen. Ser fram emot att leka fotograf till vår fina modell framöver:)

Mina favoriter!

Snäckor

Nu har det snart gått en vecka sedan jag slutade med amningsnapp. Och i stort sett alla magproblem har upphört. Tänk att det var så "lätt", inte trodde jag det hade SÅ stor betydelse.

Det har ju blivit lite som att börja amma för första gången. Mina bröstvårtor svider och är lite såriga. Jag fick ett par snäckor  för just det av en kompis som sa att de var jättebra. Jag var lite skeptisk, hur kan strandsnäckor läka liksom? Jag hade de på en timma igår och ett par timmar idag och tro det eller ej men det är jättestor skillnad redan! Man tar lite bröstmjölk på snäckkanten och vårtan och har de i behån. Jag har dock inte använt de bland folk. Det blir liksom strutar a la Marilyn Monroe;) 

Jag märkte igår kväll hur svårt det är att själv försöka pumpa ut lite mjölk. Så idag samlade jag ihop lite när jag ammade och ändå läckte:)

Sedan vi slutade med nappen har förresten Emilio blivit mer lättrapad. Och, han har blivit en kräkbebis. Man får räkna med att han eller jag, eller båda, får byta kläder minst en gång om dagen. 

Ingenting här, men där!

Ser ni något speciellt på denna bilden? En ledtråd är kläderna.

...?

Inte?

Nej men det är det som är meningen också! Men abrakadabra....

Tadaa! Ett bröst!

Gillar amningstoppar med dold funktion:) denna är beställd från Ellos och kostade 150-200kr. Billigt och praktiskt ska det vara!

Sång och läsning

Nu när bebis är mer och mer vaken gäller det att underhålla honom. Han älskar skötbordet och gillar babygymmet. Men något annat som vi gör varje dag är att läsa och sjunga. Vi har både köpt nya böcker och på loppis. Kan rekommendera den gyllene serien som har varianter av klassiska berättelser som  lagom långa böcker. I början när jag läste  för honom satt han bara och glodde upp i taket och tröttnade snabbt ibland. Men nu tittar han oftast på sidorna och sitter snällt i knät och lyssnar. Min favorit är Boken om bagar Bengtsson av Lennart Hellsing. Den är från 60 talet och läses på rim men är sååå bra! Summa summarum är läsningen Jättemysigt och bra för bebisars utveckling!

Sjunger gör jag hela dagarna för lillen. Han hade nog inte brytt sig om vad jag sjöng, men det känns mer "rätt " med barnvisor. Nu är det Gullan Bornemark som jag älskade när jag var liten och lite sånger som jag hittat på spotify. Lär väl tröttna på dom rätt snabbt, lagom till han börjat förstå kanske haha :)

Träning för nyblivna mammor

Ungefär 3 veckor efter förlossningen började jag träna efter Olga Rönnbergs bok Träning för nyblivna mammor. Jag började läsa hennes blogg förra året när hon var tränare i Biggest Loser och tycker hon är jättebra.
Bokens upplägg är tänkt för ett års träning, uppdelat i 4 steg. Alltså ungefär 3 månader/steg. Varje steg är även uppdelat i två perioder, en lättare och en svårare. Första steget är att få muskelkontakt efter graviditeten och förlossingen. Man får bild+ text om träningsövningar samt ett program för hur många gånger och hur ofta de bör köras. Jag har kört ungefär 3 gånger i veckan och är inne på steg 1 period 2. Fast oftast hinner jag inte med uppvärmning och strech pga bebis:)

Det som är bra är att de flesta övningarna kan göras hemma. Under graviditeten delas magmusklerna och för att inte förvärra detta är det viktigt att träna rätt efter förlossningen. Situps ska man akta sig för och istället göra magträning som når de djupare lägre magmusklerna. Men det är inte bara magträning i boken utan för hela kroppen.

Det som är synd är att man måste ha tillgång till fitnessboll och hantlar för att kunna genomföra de svårare perioderna. Nu har jag ju nära till gymmet fast där blir det att jag kombinerar hennes övningar med andra.

Just nu och framöver tänkte jag köra Olga träning 2-3 gånger i veckan hemma, styrketräning på gym 2-3 gånger i veckan och såklart barnvagnspromenader/joggingrundor så många dagar jag kan.

Idag var jag på gymmet. Jag har fortfarande jättemycket träningsvärk i armar och axlar sedan i måndags så jag tränade benen: framsida, baksida och insida lår, rumpa, knäböj i maskin och med fitnessboll. Som uppvärmning sprang jag 3 km (19 min) på bandet. Var eddispageddi när jag kom hem!

Lyckost er som får skåda en sådan svettlök!

Namngivning

Istället för kyrkligt dop kommer vi ha namngivningscermoni här hemma för Emilio. Vi delar upp det på två tillfällen eftersom det blir så himla mycket folk annars. Nästa söndag, den 7/7, har vi den första för Patricks släkt och vänner. I början av augusti blir det min släkt som är lite större, och våra vänner.

Vi kommer att vara på tomten under partytält. Temat kommer vara turkost, vitt och silver vilket kommer ses på dekorationer och dukning. Hade varit kul om jag, Patrick och Emilio även var klädda i temat men det blir nog till andra gången i så fall.

Jag har beställt plasttallrikar i turkost och silver samt ballonger från www.partytajm.se. Har även fixat servetter och bordsdekorationer. Har kollat upp lite servettvikningar och tror jag ska försöka mig på en tvåfärgad ros... Vi får väl om tålamodet fixar det!

Så här kommer upplägget att se ut:

*Fördrink, mingel, hälsa välkomna
*Middag. Smörgåstårta första gången och exotisk planka andra.
*Cermoni. Vi berättar varför det blev Emilio Alexander och vad namnen betyder. Jag läser en dikt jag skrivit. (Skrev den idag på rim och blev positivt överaskad av mina talanger! Jag har ju märkt av mina julklappsrim att jag kan, men detta alltså! -Håll i hatten, annars får du fnatten.  Ni får läsa den efter cermonin).  Presentöppning. Videoinspelningar där gästerna får säga några ord till pojken. På den andra cermonin kommer vi även ha en kul tävling men den kan jag inte avslöja nu;)
*Fika. Jag har beställt en namntårta till första gången. Till andra gången blir det kanske en tårta med bild på eller en figur tårta. Tänker mig formen av ett E där det på vadera av de tre "utbuktningarna" står Emilio Alexander Persson. Blir även några cupcakes eller muffins.

Jag ska fixa en spellista på Spotify som får spelas i bakgrunden. Jag älskar verkligen att planera sådana här grejer! Gillar nästan planeringen och förväntan mer än genomförandet haha!

Stora tallrikar till maten

Små assietter till fikat

Ballonger till partytältet

Sött "strössel" som ser ut som bebisfötter

Ska göra en egen liten vimpel. Fast den ska hänga vågrätt;)

Medan du sov

Vad gör mami medan Emilio sover? Inte ligger och slöar på soffan (i alla fall inte ikväll). Nej, hon drar ut och joggar en liten runda, med viss betoning på liten. När jag började bli en springmask?

Jo, för några veckor sedan när jag var ute och gick 55 minuters rundan så vaknade Emilio och såg sådär lurig ut så att jag inte visste om han skulle tröttna eller inte. Jag hade bara kommit halvvägs och ville hem lite fortare än planerat. Så jag började jogga. Och det gick jättebra! Kändes så skönt att få svettas, inte ha några krav om att springa på tid, kunna njuta lite av naturen samtidigt. Och det bästa av allt var att jag orkade springa klart hela rundan! Det kändes så bra eftersom jag inte sprungit sedan början av graviditeten ( fick så ont i brösten senare). 

Jag har sprungit (läs småjoggat) några gånger sedan dess och är fortfarande lite förvånad att benen och lungorna orkar. Det blir bara korta korta rundor men sakta men säkert ska de bli längre och gå snabbare. Man måste ju börja någonstans:)

Okej, nu ska jag inte bara skryta, jag ska vara ärlig mot er. Innan idag skulle vi bjuda släkten på mackdånalds. Jag satt kvar i bilen och ammade och Patrick fick i uppdrag att beställa mat. En el macko chicken med något annat än pommes ville jag ha. Men mitt bland alla släktingars beställningar uppfattade han att jag skulle ha en kycklingwrap med pommes och cola. Jaja, inte nyttigt men gott!;)

Då och nu

Jag måste faktiskt säga att det var lättare att vara mamma än vad jag trodde innan. Jag undrade över allt praktiskt, vad och hur man gör med bebisar. Men det mesta kommer så naturligt, man liksom bara gör. Självklart har det sina tuffa stunder men de fina stunderna överväger ju helt klart :)

Då: svullen och förväntansfull

Nu: trött men lycklig över all förväntan 

Skrik och panik

Imorse kl 5 var Emilio hungrig, och efter det var han pigg och glad. Eller nej, han var inte glad, han var mer på sånghumör. Om ni tänker er opera framfört av en hes rappare. Så lät det ungefär. Pappa vaggade runt med honom i sovrummet en stund men eftersom jag tyckte synd om våra gäster, som kanske har en annan musiksmak än vi, gick jag ner med honom till nedervåningen. Då tystnade han direkt och jag tänkte att vi kunde passa på att vila på soffan. Men bebis ville inte att mamma skulle stå still och absolut inte sitta ner! Jaja, jag piggnade till efter en stund. 

Jag vet inte om vi ska börja lägga honom senare på kvällen och se om han sover längre på morgonen då.. Nu lägger vi honom halv 8-8, när somnar era bebisar?

På tal om skrik. Första gångerna Emilio skrek, när han var ett par veckor, fick jag panik. Svettades, fick hög puls, brösten började spänna. Jag kände mig som en så dålig mamma som inte kunde trösta mitt eget barn. Hade hört att man lär sig skillnad på skriken men i mina öron bara dånande det! Lyckligtvis gick det över snabbt. Nu vet jag ju hur ofta han vill äta, och att han alltid är lite småskrikig när han är trött. Nu gör det mig inget när han skriker, jag tröstar honom så gärna och vet att det snart går över. Men jag tycker fortfarande att det är jobbigt när han skriker ute bland folk, t.ex när man går med vagnen. Innan jag fick barn och hörde en bebis skrika undrade jag varför föräldrarna inte tröstade det. Som om jag hade en aning om varför bebisen skrek! Men så tänker väl folk om mig nu.. Egentligen ska man ju inte bry sig alls men man vill ju inte störa andra. 

Fast de jobbigaste skriken är när man själv är dödstrött och inte orkar gunga och trösta, när han inte kommer till ro. Som tur är händer det väldigt sällan. Jag beundrar verkligen de föräldrar som får barn med kolik och överlever utan ett psykiskt sammanbrott, vilken styrka!! 

Här kommer natten

Jag har verkligen fått en skev tidsuppfattning när det gäller sömn. Härom natten vaknade Emilio vid halv 2 tiden och började äta.  Jag liggammar så vi slumrade till båda två. Efter en stund hörde jag honom smågnälla och tryckte in bröstet på honom igen. Men när jag kollade på klockan efter en stund var hon efter 4! Det kändes som ett par minuter.

Men det går på andra hållet också. En morgon efter att jag matat lillen tog Patrick ut honom och bytte blöja. Jag somnade om och när de kom tillbaka 5 minuter senare trodde jag det var dags att amma igen. Jag trodde det hade gått timmar och kände mig helt utvilad!

Nu tar jag för vana att alltid kolla klockan när jag vaknar, det hjälper min snurriga skalle att veta om det är dags för matning eller inte! 

Jag brukar amma Emilio kl 19-20 1-2, 4-5 och 6-8. Timmarna förskjuts ibland fram eller tillbaka. Den jobbigaste tiden är 4-5 för då är jag alltid så jäkla trött. De senaste morgnarna har Emilio ätit kl 6 och sen varit jättepigg. Att han somnar om efter en och en halv timme spelar liksom ingen roll eftersom en annan då hunnit vakna till liv. Så därför försöker jag komma i säng vid 22 tiden. För ett par minuter sedan alltså. Ups, god natt på er!:)

Foreign family

Min svärmor är från Ungern. Igår kom 4 släktingar därifrån som Patrick inte träffat på flera år, och jag har aldrig träffat dom. De ska bo hos oss i 2 veckor. Vi vill ju dåklart visa dom det bästa och mesta av södra Sverige. Fast bebis och jag följer inte med på några längre turer. Han har ju ingen glädje av att åka till tivolin eller djurparker, det blir nog mest omständigt att åka långt i bil och sen ligga o vagnen flera timmar. Idag var de andra iväg på utomhus äventyrsbad. Men eftersom vi inte har något parasoll och jag inte var så  hajj på det där att bada och ha bikini när jag ammar ( inlägg och läckor ) så stannade vi hemma. Gick långgrunda och myste av att vara lite själva.

De tycker att det är så mysigt med Emilio  så vi får jätte mycket hjälp att bära, leka och trösta. Känns som att jag har massa tid över! 

De två flickorna som är  6 och 8 år tycker det är så spännande när jag ammar. De sitter bredvid och tittar och klappar och har nu börjat amma sina gosedjur och dockor. Förutom låtsasbröstmjölk får de leka i babygymmet och gunga i babysittern:) goa ung(r)ar!

Carry on smiling and the world will smile with you

Grattis älskling, idag är du 8 veckor!

Emilio ler verkligen mer och mer för varje dag. Och det är precis som Patrick säger, ett leende är värt alla gnäll, skrik och vakna stunder på nätterna.

Om vi ringde innan och bestämde kläder?Ja!

Första gymbesöket

Idag var jag på gymmet på första gången på minst 3 månader. Jag fortsatte ju träna under graviditeten men kände mig klumpig och trött mot slutet. Med alla extrakilon har jag längtat till gymmet, och det var jätteskönt att vara där igen. 

Jag har ju tränat hemma några gånger i veckan men det är skillnad att komma iväg och ha hantlar och maskiner. I vanliga fall brukar jag träna ett par muskelgrupper åt gången men idag tränade jag igenom hela överkroppen. Får liksom väcka den till liv igen och ta det lite lugnt i början.

Jag har inte vågat gå till gymmet innan eftersom Emilio ätit så oregelbundet. Ibland kunde det bara gå en timme mellan gångerna. Men de senaste veckorna har det gått 2,5 timme mellan gångerna. Jag matade honom och stack till gymmet direkt efteråt. Det är bara 5 minuter bort men allt hade såklart gått jättebra här hemma:)

Jag hoppas kunna gå till gymmet ett par gånger i veckan och kombinera det med Olga-magträning hemma och barnvagnspromenader/joggningrundor. Jag har ett mål att ha kommit i form till min 25 årsdag, alltså i november. Har inget viktmål utan vill helt enkelt känna mig nöjd! Träningen är det roliga, kosten det tråkiga. Jag vet ju mycket väl vad jag inte ska äta men ibland är det svårt att hålla sig borta. Får ta efter min muskelbyggarkille vars mellannamn är "självdisciplin"! :)

No more gas

Jag berättade ju häromdagen att Emilio har väldigt ont i magen till och från. Jag fick bra tips och råd från er, tack!! Jag har ju haft amningsnapp från start eftersom han ej greppat tag om bröstet, och när jag har försökt amma utan har det inte gått. Han har bara blivit arg eftersom han inte fått tag. Men så tänkte jag i förrgår att "Nä, nu ger ni det ett ordentligt försök utan nappen. Låt honom kämpa och få vara arg lite. Låtsas om att det inte finns någon amningsnapp". Och vad jag är glad att jag gjorde det! Ändå sedan iförrgår kväll har han ätit utan amningsnappen. På nätterna har jag fått ta till den ibland men inte någon gång på dagarna.

Och det bästa av allt....Han har inte haft ont i magen sedan dess! Jag är så himla glad så ni anar inte:) Och jag har några av er att tacka för det, blev mer motiverad att prova utan. Jag hoppas nu verkligen att detta håller i sig, det vore så otroligt skönt att slippa gasproblemen. Visst, nu är bebis lite småfrustrerad och sparkar som karatekid vissa mål men det är verkligen värt det. Det blir ju lite som att lära sig mata och äta på nytt, så om ett par dagar sitter det nog perfekt.

Minspel

Bebis gillar inte att mamma jämt och ständigt försöker ta bilder på hans fina miner...

Dagens tips!

Inte för att ni kommer få ett tips varje dag men ändå;)

Det blir lätt så att man har halva huset fullt med bebisprylar, allt ska ju helst vara nära till hands. Samma sak märkte jag att  det blev med amningsprylarna. Det behövs ju faktiskt lite prylar för att amma, i alla fall för oss som har dregglis, magdroppar, sked, d-droppar osv. För att slippa ha allt ståendes på vardagsrumsbordet så gjorde jag en lite amningslåda! Det var från början en fjärrkontrollslåda men hellre dosorna framme än massa småplock. Och när vår bebis blir hungrig, då vill man inte gå och hämta prylar från olika ställen. Tar det för lång tid får man sig en utskällning!;)

Det finns många sådana här lådor nu som ser ut som böcker, fin och praktisk liten inredningsdetalj.

Vikt efter förlossning

Nu är det dags för ett inlägg som jag såg fram emot att skriva med spänning och rädsla när jag var gravid. Vikten! Hur har det gått? Hur mycket gick jag ner utav förlossningen, hur många kilo är det kvar, är magen pösig??!! Jaja, hia er lite, det kommer här..

Jag räknar min ursprungsvikt från när jag var gravid i v 6 (jag har vägt mindre än så för ett par år sedan men man kan ju inte leva på gamla meriter hur länge som helst va?). Så här såg min kroppsliga förändring ut i v 39:

Bröst: + 19 cm
Midja: + 19 cm
Mage: +24 cm
Lår: + 9,5cm
Vikt inne på förlossningen: + 23 kg

Och så här ser viktutvecklingen ut efter förlossningen (utgår från förlossningsvikten)

3 dagar efter förlossningen: -10,5 kg
1 vecka efter förlossningen: -14 kg
2 veckor efter förlossningen: - 17,5 kg
3 veckor efter förlossningen: - 18 kg
4 veckor efter förlossningen: - 19 kg
5 veckor efter förlossningen: -19,5 kg
6 veckor efter förlossningen: -20 kg
7 veckor efter förlossningen: - 21 kg

Jag har alltså 2 kg kvar till originalvikten. Men kroppen känns inte alls likadan som tidigare. Magen tycker jag inte är så slapp ändå (kanske för att den inte var astajt innan heller hihi). Det jag mest märker skillnad på är att låren känns stora och armarna hängiga. Plus hakan. Jag tror att jag har tappat muskler och istället lagt på mig massa fett.

Så här ser måtten ut nu 7 veckor efter förlossningen:
Bröst: -13 cm
Midja: - 12 cm
Mage: -18 cm
Lår: -6 cm

Men jag har ju faktiskt inte kämpat så hårt för att gå ned de här kilona. Mycket var ju vätska, jag svettades som en jag vet inte vad de första 2 veckorna. Och förutom all fika vi åt när folk var på besök så hann jag typ bara äta 2 mål om dagen. Satt ju och ammade eller gick och bar bebis resten av tiden. Men sedan har jag tagit tag mer och mer i kosten. Vill man gå ner i vikt är det inte bra att äta så lite och sällan. Bra mat ofta, det är bättre. Men det tråkiga med mig är att jag inte har någon karaktär. Hemma äter jag inte sötsaker. Men när jag är på besök och det bjuds på fika då tar jag en massa. Och kommer folk hit vill jag såklart bjuda på gotte och passar då själv på att ta. Måste skärpa mig!

Jag har varit ute och gått med barnvagnen i stort sett varje dag sedan vi kom hem från BB. Har även joggat vid några tillfällen och börjat träna efter Olga Rönnbergs bok Träning för nyblivna mammor. Men jag tänkte skriva mer om det i ett eget inlägg längre fram:)

Originalmagen
(Egentligen gravid i v 8 men magen hade inte hunnit växa. Hur mycket jag än önskade det hihi)

Gravid i v 39

1 vecka efter förlossningen

7 veckor efter förlossningen

Lek

Det känns som att Emilio blir mer och mer nyfiken och lekfull för varje dag som går. Idag lekte vi i babygymmet en halvtimme i sträck utan att han tröttnade. Annars brukar vi bara vara där korta stunder åt gången. Han tycker figurerna är kul och speciellt en skallra med en spegel på ena sidan:) 

Han upptäckte sina händer för ett tag sedan, suttar på dom och slår mot saker.   Jag köpte en handskallra till honom häromdagen. Han har inte förstått än att det är han själv som låter haha, men jag tror han kommer göra det snart och det blir nog kul!

Midsommar i bilder

Här får ni lite små glimtar av vårt firande.

Smarriga laxrullar

Söta bigaråer

Chokladfrestelser

Soliga stunder blandat med mörka moln

Emilio i sin somriga Villervalla playsuit med glassar på

Mamma och hennes hjärtegull

Mys i vagnen

Magproblem

Det som varit jobbigast för oss och lillbebis sedan han kom till världen är hans lilla mage. Han är så gasig och kan ha riktigt ont utav det. Han drar upp benen mot magen, tar i och skriker ända tills luften kommer ut. Det är så jobbigt att se sin älskling ha ont och inte kunna göra något åt det i den stunden. Det stör även ofta hans sömn eftersom han kan vakna av att han har ont.

Jag har haft sådan ångerst till och från över det här, eftersom det enda han äter kommer från min kropp så känns det som att det är jag som gör att han blir gasig. Han har haft dessa problemen från att han var nyfödd. Vissa dagar har han inte alls ont, och andra dagar är det vid flera tillfällen om dagen. Oftast är det bara på morgonen och förmiddagen som det märks vid ett par tillfällen.

Det här har vi gjort för att hans mage ska bli bättre:

• Vi ger honom Sempers magdroppar varje dag och Minifom innan varje måltid. Jag vet faktiskt inte om det hjälpt något...
• Jag skriver upp allt jag äter varje dag och noterar om och när på dygnet han har ont i magen. Försöker hitta mönster, även med hur han äter (position, hur ofta, ett eller båda brösten). Än så länge inget mönster!
• Ger magmassage när vi byter blöja. Detta fungerar jättebra! Det blir så mysigt att byta på honom och oftast kläms det ut en massa gaser under tiden.
• Försöker rapa honom efter varje måltid. Ibland går det på 5 sekunder, ibland kan vi hålla på en evighet. Ibland går det helt enkelt inte.
• Har uteslutit komjölkprodukter. Det blev ingen skillnad så jag äter det igen.
• Äter inte "gasig" mat såsom lök, broccoli osv.

Jag har ju såklart pratat med barnmorskan om detta och hon säger att hans tarmar förmodligen är outvecklande, och att det blir bättre ju äldre han blir. Hon sa att om det håller i sig länge och han har ont ofta så kan man prova akupunktur. Men det kan kännas hopplöst ibland! Det känns dessutom som att han sväljer mer luft med amningsnappen än om vi kunnat vara utan den. Nu har vi haft en sån himla tur att magen har varit bra de senaste dagarna, jag HOPPAS innerligt att det håller i sig.

Har ni några andra tips på vad man kan göra? Jag läste att man kan ge bebisen ett par teskedar fänkålste innan amning men jag har inte testat..

Glad midsommar!

Önskar jag och min glassiga (hoho) pojke!

Mjölk i stora lass

Redan när Emilio var ett par veckor gammal började den där oförklarliga fixeringen killar har för bröst...

Lövmarknad

Idag var vi alltså på Lövmarknaden i Karlskrona. Och lillen var så duktig så ni anar inte! Vi körde in vid halv 2 och han låg och sov snällt i vagnen till kl halv 5. 

Då fick han äta, vi satte oss i en galleria och det gick jättebra. Inga konstiga blivit eller nåt;) sen hängde han på mammas mage i bärselen och sov så sött (charmade såklart alla som gick förbi också). Vi var hemma närmare halv 7. Jag är så stolt!

Jag hittade många fina plagg till älsklingen.

 

Det blev ett billigt kalas, jag betalade bara strax över 100 kr. Det var ju inte riktigt så billigt egentligen men med rea, presentkort och en givmild mormor så har man tur ibland;)