Barnatankar

Det här inlägget handlar faktiskt inte om mina tankar om barn utan barns tankar. Min svärmor köpte boken Barn skriver till Gud som jag lånade igår. Läste ut den på en kvart:) Det är så mysigt med sådana här böcker. Barn har så ärliga och härliga funderingar.

När man läser böcker som dessa längtar man verkligen till barn. Inte bara bebistiden utan barntiden då de själva börjar resonera kring saker.

Här är några exempel från boken:

Om du ger mig en sån lampa som Aladdin hade så ska jag ge dej precis vad du vill utom pengar eller mitt schackspel. Ralf

Käre Gud. Jag tycker om att gå till kyrkan. Men du kunde ha mycket bättre musik. Jag håpas att detta inte sårar dina känslor. Kan du skriva några nya sånger? Din vän Britta

Om du inte vill att folk ska svära varför hittar du då på såna ord? Egon

Käre Gud. Jag läser din bok och jag tycker om de. Har du skrivit fler? Jag skulle vilja skriva en bok nån gång med samma slags berättelser. Var får du allt ifrån? Lycka till i fortsättningen. Markus