Vi håler på att byta arbetsrum på mitt jobb. Det innebär ju att flytta massa kartonger, sortera, plocka ihop, plocka upp osv. Idag hade jag en stund över på jobbet och skulle börja hjälpa till. Men icke sa nicke! Jag fick absolut inte bära, flytta eller stå på en höjd högre än 10 cm. Det är likadant hemma. Patrick blir riktigt tjurig om jag går ut och börjar skotta.
JAG känner mig inte alls orolig, utan tänker att gravidkroppen säger ifrån om jag anstränger mig för mycket. Jag jämför det med träningen. Jag är liksom gravid, inte handlingsförlamad! Men men, det är alltid kul med omtanke och istället får jag göra annat med gott samvete:)
Vem är mest orolig, du eller människor runtomkring dig?
Helt klart mina nära. Jag kämpar på och vill gärna göra saker själv men det är inte alltid så uppskattat :)
SvaraRadera