När Emilio var ungefär 5-6 veckor började vi med nattningsrutiner. Vid 7-8 tiden får han sista målet för kvällen, vi tar på pyjamas och går in i sovrummet där mamma sjunger lite för honom. Oftast lägger vi bara ner honom i babynestet och sätter igång barnvakten och går ut. Han somnar oftast själv snabbt, ibland kan man behöva gå in och stoppa in nappen. Men vissa kvällar vill han ha mer närhet och då stannar vi hos honom tills han somnat. Ikväll var en sån kväll och det är faktiskt himla mysigt. Vi låg här alla tre i sängen och myste och halvsov. Den ena efter den andra ryckte med armar och ben, jag vet inte vem av oss det var men sängen hoppade till ibland. Efter kanske 10 minuter sov Emilio och pappsen också. Jag hade gärna gjort dom sällskap om jag inte haft massa annat att göra. Patrick kom ner en timme senare och jag trodde först han skulle sagt att jag skulle väckt honom, men han tyckte bara det var mysigt att sova en stund med pojken:)
Det är skönt att Patrick har sommarlov nu. Emilio har ju börjat vakna ganska tidigt, vid 6 tiden brukar han vilja stiga upp, men vi stiger upp med honom varannan dag så att den andra får sova lite till. Imorn är det min tur så jag borde sova vid det här laget ( eller lagret? Inget av det känns rimligt). Fast om vi båda är utvilade stiger vi upp allihopa.
När pluttis varit vaken ungefär en och en halv timme efter uppstigning brukar han somna om och det har jag med passat på att göra på sistone. Jag är mycket tröttare nu än när Patrick jobbade och jag steg upp med lillen varje morgon. Fast då sov han nog lite längre, ungefär till halv 8. Och den där stunden gör skillnad, tro mig. Sen tror jag egentligen att man vänjer sig bättre om man alltid stiger upp tidigt, då vet liksom inte kroppen vad den går miste om;) skönhetssömn, vem behöver det liksom?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar