fredag 20 december 2013

Att bli gravid

Jag fick en kommentar från Sofia som undrade hur det var när vi försökte skaffa barn, om det var svårt och hur tankarna gick osv.

Jag har ätit p-piller sedan jag var 14 år. Jag och Patrick hade pratat om barn länge men eftersom jag fortfarande pluggade ville vi vänta tills jag var färdig. Jag, som gillar att planera saker, planerade in att om jag skulle bli gravid i april -12 så skulle bebisen komma i januari -13, precis då jag var färdigutbildad. Men vissa saker kan man inte planera in, hur gärna man än vill. Jag slutade med mina p-piller i april och trodde naivt att jag skulle bli gravid på första försöket. Men mensen kom, om och om igen. Jag har aldrig haft några symptom på ägglossning eller mens så försökte googla mig till när jag kunde beräknas ha ägglossning. De dagarna låg vi i, så att säga:) Efter ett par månader var det nästan allt jag kunde tänka på, jag hoppades så mycket och blev så otroligt ledsen och besviken när det inte gick. Jag läste att man "inte skulle tänka på det" för stressen kunde göra det svårare att bli gravid, men det gick inte att sluta. Jag läste olika knep på hur man kunde underlätta att bli gravid. Nu i efterhand känns det som att jag var besatt haha! Jag lovade mig själv att om jag bara har lyckan att få bli gravid ska jag aldrig mer gnälla över något. Jag har försökt hålla det och tänker tillbaka på det när saker känns svårt.

I augusti köpte vi ägglossningsstickor. Det visade sig att jag inte alls hade ägglossning de dagar vi trodde utan en vecka senare. När vi väl visste när jag hade ägglossning gick det på första försöket. När jag plussade var lyckan total, blandad med känslan: vad har vi gett oss in på, nu är det på riktigt! :)


2 kommentarer:

  1. Tack så jättemycket för ditt svar :) god jul!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var så lite så, detsamma!:)

      Radera