måndag 16 december 2013

Varför blogga?

Jag fick en till utmaning häromdagen och en av de frågorna var varför man har en blogg. Det tycker jag är intressant och tänkte berätta om varför jag bloggar. Svaret är helt enkelt för att bli känd!

Haha nej jag skojar såklart;) När jag plussade för över ett år sedan så började jag googla och leta gravidbloggar. Mammabloggar intresserade mig inte alls utan jag ville bara läsa bloggar där mammorna skulle ha barn i närheten av mig. Hittade ett väldigt fåtal att följa eftersom folk ofta inte går ut med graviditeter så tidigt. Så jag bestämde mig för att själv börja skriva en blogg. Insåg snabbt att det var ett perfekt sätt att dokumentera graviditeten på, både med bilder och känslor. I början la jag inte ut några bilder på mig själv eftersom INGEN visste om att vi väntade barn. Men jag kunde inte hålla mig så i v 10 nån gång så började jag lägga ut. Det är ju inte kul att läsa bloggar utan att se hur skribenten ser ut! Även efter vi gått ut med graviditeten så sa jag inte till mina vänner och familj om bloggen. Det kändes som att den bara var till för mig och mina mammaläsare. Men nu läser vissa av de den. Nu i efterhand undrar jag hur jag kunde skriva så mycket om graviditeten, haha, så myckt hände det ju inte! Men jag älskar att gå tillbaka och titta på magbilder.

Jag bestämde redan från början att jag skulle sluta blogga efter förlossningen. Tänkte att jag inte skulle ha tid och att jag inte vill bli en sån som bara uppdaterar en gång i veckan. Jag (och Patrick)bloggade under förlossningen (ja inte själva krystandet då) och jag hade fler läsare än någonsin under det dygnet:) Efter ett par dagar skrev jag ett farväl inlägg.

Men. Sen saknade jag det. Jag fortsatte läsa mina bloggmammors bloggar som kändes som ens vänner, fastän jag aldrig träffat dem. Det kändes som att jag sa upp kontakten när jag slutade. Och det var ju så mycket nytt med en bebis. Jag ville ha råd, jag ville dela med mig, jag ville dokumentera. Så efter drygt en månad fortsatte jag med en mammablogg. Jag fick helt enkelt abstinens! Jag skriver nästan aldrig något på Facebook om Emilio, tycker själv det är lite drygt med folk som bara skrover om sina barn DÄR. Vill man skriva om endast ett ämne tycker jag en blogg är bättre, då når man de som faktiskt vill läsa om det.

Jag skriver nästan uteslutande om mig som mamma och Emilio. Jag försöker tänka på vad jag tycker är intressant att läsa om på andra mammabloggar. Jag bryr mig inte så värst mycket om vad folk äter, att folk städat så det skriver jag själv inte om. Jag försöker alltid koppla inläggen till mammalivet. Jag skriver inte att jag dammsugit- om det inte är så att Emilio under tiden blev rädd, eller hängde i bärselen eller nåt, för då blir det en erfarenhet andra kan känna igen sig i. Jag försöker också att skriva om hur det var när vi gjort något. Om en mamma skriver att de varit på öppna förskolan så undrar ju jag om bebisen lekte med några andra barn, om han var blyg eller glad, om det var andra roliga mammor, hur de gjorde när bebisen blev trött. Ja, sådana saker man kan jämföra sig med och ta del av.

Jag funderar ibland på hur länge jag kommer att blogga. Har tidigare tänkt att jag kanske skulle sluta nu när jag börjar jobba. Det blir ju både mindre tid för bloggen och mindre tid med Emilio. Samtidigt kan det vara kul att skriva och läsa om hur man handskas med det. Bloggen rullar nog på tills jag verkligen tröttnar, inte har tid eller ingen läser den längre:) För det är så kul med er läsare, det känns som att jag känner vissa av er, synd att inte så många bor här i trakterna. Ni är så snälla och delar med er, ger tips eller bara säger ett vänligt ord!

Förr var det mest intressanta magutvecklingen
Jag var verkligen enorm, både på mage, bröst och rumpa!


Nu skrivs det mest om den här lille krabaten, här alldeles nykläckt<3

Och så mammalivet- att försöka få tillbaka kroppen, känslor, vardagen med ett barn.

10 kommentarer:

  1. Och du gör det bra, jag tycker jättemycket om din blogg =)

    SvaraRadera
  2. Vilken tur att du fortsatte blogga för din blogg är spännande, rolig, härlig och intressant ! Dessutom är Emilio otroligt söt ! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack och verkligen detsamma på allting! Tycker Emilio och Lykke verkar vara lika bebisar på många sätt:)

      Radera
  3. Hej Sandra!
    Det är alltid kul att läsa din blogg!Själv började jag blogga igen förra veckan, saknade också att blogga! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Åh vad glad jag blir att du börjat blogga igen, jag vet inte hur länge jag gick in och kikade på din blogg efter förlossningeberättelserna. Ska bli så kul att följa er:)

      Radera
  4. Du har en jättebra blogg o skriver om sånt som är kul att läsa, följt sen bebisarna låg i magen då vi hade samma bf (även om min pöjk valde vänta till 16/5 innan han tittade ut) :) fortsätt skriv!

    SvaraRadera
  5. Jag gillar din blogg och följer den dagligen och jag blev så glad när jag såg att du hade börjat blogga igen! Kul med för vi är båda lärare, i samma ålder och samma ålder på barnet med. Jag känner igen mig i mycket av dina funderingar! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket. Ja det är kul att vi har det så lika:)

      Radera